Klockan passerar snart ett och jag har precis kommit hem från en natt-promenad tillsammans med en kär vän. Vi delade många skratt och pratade om sådant vi missat under tiden vi inte talats vid. Vi vände i stan och tog bussen tillbaka hem, skilda men på kärt återseende. Tack, Andreas.

Under kvällens gång har jag även hunnit vara med min käraste vän, Luvis (Lovisa, för er som inte visste). Vi vandrade till affären och gjorde oss iordning för en mys-kväll. Vi pratade också om allt vi missat, och det vill jag lova var en hel del. Det skall egentligen inte vara så långa mellanrum mellan träffarna, men det blir så när man separeras efter högstadiet. Vi hade det åtmistonde väldigt trevligt och mysigt. Det är det som räknas helt enkelt. Vi såg även på filmen, "I rymden finns inga känslor". Den är så otroligt bra, jag har sett den minst tio gånger!