Vi är Färjestad.

Det jag hatar mest i denna värld är Facebook. Men utan facebook nu, skulle jag förmodligen hata mig själv. Då hela facebook är bombarderat av uppdateringar om min Familj.
Matchen var en avgörande match, och en semifinalsplats stod på spel för mig och Färjestad. Efter många om och men, så kammade vi hem denna vinst. Och jag, om någon. Behövde detta i mitt liv.
Matchen avslutades 2-0. Så idag, fick HV sitt efterlängtade sommarlov. Men som sagt, ett trevligt ett skall dom ej få! Det är det sista dom förtjänar.
Efter matchen, då var det dags att sjunga in våra hjältar på isen igen. Och jag rös, med tårarna i ögonen, adrenalinet i kroppen. Sjöng för fulla halsar och allt jag levde för. Jag kände mig mer levande än vad jag gjort på väldigt länge. Jag mår så innerligt bra. Jag är full av inspiration och glädje att detta inlägg måste vara bland de sämsta jag skrivit. Då orden bara flödar i huvudet. Nu skall jag lägga huvudet på kudden, le och få mig lite sömn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback