Jag ställde alarm klockan 08:00, för att hinna göra allt iordning för en heldag i stallet med Andrea, sagt och gjort. Jag tog mig upp ur sängen utan problem, på grund av anledningen till att stiga upp. Väl på det stenklädda torget satt min vän och väntade på mig, vi vandrade til bussen (trodde vi att vi kunde). Helt plötsligt när vi går mot hållplatsen, så kommer den. Motsatt håll springer vi till nästa hållplats med hjärtanet i halsgropen. Vi hann, då den snälla shahaffisen (HAHA, REBECCA) stannade för att invänta två dårar som sprang likt judar (förlåt). 

 

Väl i stallet, svettiga efter en varm bussresa och en ganska lång promenad från hållplasten till stallet, så var det bara att ta det lugnt en stund. När vi väl gjort iordning allt samt bestämt pålle till mig och skulle hämta hästarna, så fick jag en sådan otrolig känsla i magen min, så varm. Idag skall jag upp i sadeln igen, lycklig som få. En fjording stod på schemat och det var bara att sätta igång. Jag log nog mest hela tiden, medan jag snosade mule. Det allra bästa som finns. 

 

Ute på turen gick det inte som tänkt sig (HAHA), men vi klarade det. Hästarna triggade igång varandra och var väldigt bångstyriga, så svettigt blev det kan jag lova er. Väldigt svettigt. Vi travade längs stigar och skogar, underbart. Det var så fruktansvärt varmt, må jag säga er. Men jag hade så roligt jag bara kunde, det var underbart. Vi tog några bilder på slutet av dagen. Den känslan, med en häst.