Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mina tidigare raseri-utbrott. Då var och en har en och samma anledning. Låt oss bara säga "i'm falling to pieces". Men nu är min lilla jag-tycker-synd-om-mig-själv-tid slut. Finished. Inatt sov jag hos min moster och hela familjen. Under kvällen knöt jag och moster på oss löparskor för att ta en promenad. Den avslutades efter bara några hundra meter då vi såg att isen var spolad. Så det var bara att gå tillbaka, ta med skridskor och resten av familjen. Vi åkte en stund, i början var jag verkligen bambi på hal is. Men sedan sörni, då kom is-prinsessan fram. (verkligen inte...) Vi drog oss hemmåt för att påbörja middagen.

Igår, hade jag en av dom bästa kvällarna på riktigt länge. Jag älskar att ha den där pirriga känslan i magen och tårar som bara vill tränga sig fram för att man är lycklig. Jag är lycklig när jag är där. Hos min andra familj. Det är som att vara barn igen, bara leka och leva. Det är verkligen underbart. Sedan älskar jag min Moster som om hon vore min andra mamma, hennes sambo, morbror Mats, mina två kusiner. Min andra familj.